Artiklar‎ > ‎

Verksamhetsmodellering som grundpelare i systemutvecklingsarbete

skickad 24 mars 2014 08:27 av Lennart Engvall   [ uppdaterad 1 apr. 2014 01:58 ]
Av: Lars Backåker

Verksamhetsmodellering är idag ett välkänt begrepp inom försvaret och en metod som tillämpas för att ge en samlad beskrivning av verksamheten. I sin enklaste form går det ut på att gestalta verksamheten och genom en förenklad avbildning med avskalad komplexitet, återspegla enheter, processer och dess beroenden. Viktigt är att för ändamålet avgörande detaljer inte går förlorade.

De huvudsakliga avsikterna med verksamhetsmodellering är förändringsarbete och verksamhetsutveckling. Verksamhetsmodellerna som ligger till stöd för utvecklingsarbetet representerar en plats där domänkunskap kan lagras och sammanställas. Framförallt inom systemutveckling tillför modellering en länk mellan verksamhet och teknologin, där samtliga intressenter involveras i utvecklingsarbetet.

Vår erfarenhet från modellbaserad utveckling av ledningsstödsystem är att verksamhetsmodellerna bidrar till en gemensam och sammanhållen syn på förändringsarbetet bland de intressenter som involveras. Modelleringsverktyg som t.ex. Sparx Systems Enterprise Architect (EA) medger att dokumentationsunderlag genereras direkt ur arkitekturen, vilken konstruerats efter standardiserade modelleringsspråk och ramverk. Trots hög grad av standardisering kan dessa underlag ständigt anpassas till sin givna kontext och målgrupp för att minska risken för missförstånd.

Spårbarhet genom hela utvecklingsprocessen är ytterligare en av de stora fördelarna. Den ger oss möjligheten att svara upp mot förväntningarna avseende kravställning, arkitektur och tekniska lösningar relaterade till ledningsstödsystemen. En komplett spårbarhet medför effektiva konsekvensanalyser, t.ex. för att härleda förmågetillförsel och dess effekt på den tekniska lösningen eller applikationsbortfall och dess inverkan på kravuppfyllnaden.

Trots att modellerna etableras med hänsyn till och även innehåller en hög grad av standardisering i syfte att tillföra enhetlighet och struktur är vi övertygade om att de behöver vara dynamiska och därmed föränderliga över tid. Framför allt så är viss anpassning en nödvändighet för att möjliggöra återbruk mellan systemversioner. Unified Modeling Language (UML), Systems Modeling Language (SySML) och även andra objektorienterade språk och tillämpningar kommer till sin stora nytta i detta avseende, där flexibilitet tillåts genom instansering av arkitekturelement.

Vi ser även ramverk som en nyckel till överskådlighet i utvecklingsarbetet, trots att situationsspecifika vyer etableras. Objektorienterade språk bidrar i sig till konsolidering och inkapsling på lägre nivåer mellan arkitekturelement, medan ramverk på liknande sätt säkerställer överskådlighet inom arkitekturen genom att strukturera och konsolidera vyer. Exempel på viktiga ramverk för att uppnå interoperabilitet inom försvarsindustrin är Storbritanniens Ministry of Defense Architectural Framework (MODAF) och dess systerramverk i USA - Department of Defense Architectural Framwork (DoDAF). Även NATO har sitt eget arkitekturramverk, NATO Architechture Framework (NAF), samtliga med flera gemensamma nämnare.

I fortsatt systemutvecklingsarbete ser vi verksamhetsmodellering som en nyckel till framgång, då det bör utgöra den drivande motorn i utvecklingsprocessen.

 

Comments